
Text: Peder Blohm Bokenhielm |
En dröm i aluminium â född för att förĂ€ndra, men aldrig given chansen
Det finns bilar som skrivs in i historien för sina segrar. Andra, för sina misslyckanden.
Och sĂ„ finns det de som aldrig ens fick chansen att visa vad de gick för â men Ă€ndĂ„ lyckas etsa sig fast i sjĂ€len hos varje sann entusiast.

En sĂ„dan bil Ă€r Alfa Romeo Scarabeo frĂ„n 1966 â en dröm formad i aluminium, ett ingenjörsexperiment som förblev mer idĂ© Ă€n verklighet, men som Ă€ndĂ„ har kommit att symbolisera nĂ„got större: den ofödda legenden.

Milano, 1966 â Drömmens födelse
Tiden var rÀtt. Alfa Romeo dansade pÄ teknikens framkant. Under huven pÄ varenda Giulia bultade ett hjÀrta som slog i takt med racingbanorna i Monza och Targa Florio.
Ingenjörerna Orazio Satta Puliga och Giuseppe Busso â tvĂ„ av Alfas mest lysande hjĂ€rnor â ville mer. De drömde om att skapa en bil som skulle smĂ€lta samman allt de lĂ€rt sig av det pĂ„gĂ„ende Tipo 33-projektet: ett mittmotor-koncept, extrem viktbesparing och balans som hos en renodlad racer â men i formatet av en kompakt GT.

Det blev Scarabeo â uppkallad efter den egyptiska skarabĂ©n, symbolen för Ă„terfödelse och förvandling. Och just det var tanken â en ny vĂ€g för Alfa.

Radikal teknik och elegant vansinne
Scarabeo byggdes hos OSI â Officine Stampaggi Industriali i Turin, under ledning av formgivaren Sergio Sartorelli. Resultatet var nĂ„got som sĂ„g ut att komma frĂ„n en annan planet.

Chassit, ett H-format rörverk i stĂ„l, hĂ€mtade inspiration direkt frĂ„n Tipo 33. I sidobalkarna lĂ„g brĂ€nsletankarna för optimal viktfördelning â ett ingenjörstrick som dĂ„ ansĂ„gs galet djĂ€rvt. Motorn â en 1,6-liters fyrcylindrig GTA-enhet pĂ„ 115 hĂ€stkrafter â satt tvĂ€rstĂ€lld bakom föraren, ihopkopplad med vĂ€xellĂ„dan till en kompakt kraftmodul.
Bilen vĂ€gde blott 700 kilo. 0â100 km/h tog omkring sju sekunder, och toppfarten nĂ„dde 200 km/h â sensationellt för mitten av 60-talet.

Men det var inte siffrorna som gjorde Scarabeo unik. Det var kÀnslan.
Förarpositionen var lĂ„g, nĂ€stan liggande, som i ett jetplan. PĂ„ den första prototypen fanns ingen dörr â hela taket, inklusive vindruta och sidorutor, fĂ€lldes upp i ett enda stycke, som en stridsflygar-cockpit.

Den andra prototypen fick konventionella dörrar â men sjĂ€len var densamma: rĂ„, vild, kompromisslös.

Drömmen som försvann i skuggorna
1966 visades Scarabeo upp pĂ„ Paris Motor Show. Reaktionerna var förbluffade â Alfa hade skapat nĂ„got som sĂ„g lika mycket framtid som racingdröm ut.
Planerna fanns dÀr: en liten serie, kanske ett fÄtal bilar för gata och bana.

Men verkligheten kom ikapp. Under tiden vĂ€xte Autodelta fram som Alfas nya racingarm, och resurserna styrdes om till Tipo 33 och Giulia Sprint GTA â bilar som faktiskt kunde tĂ€vla och sĂ€ljas.
Scarabeo förblev en parentes. Tre exemplar byggdes â tvĂ„ coupĂ©er och ett chassi som aldrig fĂ€rdigstĂ€lldes. Sedan försvann projektet in i arkiven, nĂ€stan i tysthet.

Ett âwhat-ifâ som vĂ€grar dö
NÀr man idag stÄr framför Scarabeo, inne i det svala ljuset pÄ Museo Storico Alfa Romeo i Arese, kÀnns det som att tiden stannar.
Karossen, fortfarande med OSI:s rena linjer, bĂ€r nĂ„got spöklikt över sig â som om bilen vĂ€ntar pĂ„ att nĂ„gon Ă€ntligen ska vrida om nyckeln och slĂ€ppa loss allt det dĂ€r som aldrig fick hĂ€nda.
âScarabeo Ă€r inte en bil som berĂ€ttar. Den frĂ„gar,â
sÀger en museiguide tyst.
âDen frĂ„gar: Vad hade hĂ€nt om den fĂ„tt tĂ€vla? Vad hade hĂ€nt om Alfa hade vĂ„gat?â
Och just det Àr poÀngen. Scarabeo lever vidare inte för att den vann nÄgot, utan för att den kunde ha gjort det.

KĂ€ndisar, filmer â och myten om den försvunna tredje bilen
Till skillnad frÄn de flesta ikoniska Alfor har Scarabeo ingen glittrig Àgarlista. Inga kungligheter, inga filmstjÀrnor.
Men myterna â de lever.
Ett av exemplaren sÀgs ha hamnat i privat Àgo i Kanada under 1980-talet, och dÀrifrÄn dykt upp i hemliga samlarkretsar. En annan historia talar om ett chassi som byggdes om till barchetta-form och testades av en ung ingenjör pÄ Autodelta innan projektet skrotades.
Scarabeo har sĂ€llan synts pĂ„ film â men den har haft sina ögonblick. En kort framtrĂ€dande roll i âAlfa Romeo â The Story of a Legendâ (italiensk dokumentĂ€r frĂ„n 1988) gav den ett nytt ljus bland Alfisti. Och i Museo Alfa Romeos temautstĂ€llning âBeige â the color of balanceâ fick den Ă„terigen strĂ„lkastarljus 2023.

Varför just denna bil Àr en verklig unicorn
Att kalla Scarabeo en âunicornâ bland klassiska bilar Ă€r ingen överdrift.
Det handlar inte bara om att den Ă€r sĂ€llsynt â utan om vad den symboliserar.
- Den förebÄdade mittmotor-eran för Alfa Romeo lÄngt innan 4C eller 33 Stradale sÄg dagens ljus.
- Den utmanade designkonventionerna med sin canopy-cockpit och sin nÀstan futuristiska siluett.
- Den byggdes i hemlighet, i ett litet hörn av OSI:s verkstad, av ingenjörer som trodde mer pÄ drömmen Àn pÄ kalkylen.
- Och â kanske viktigast â den förblev ofullbordad.
Det Àr nÄgot nÀstan poetiskt i det. För i bilvÀrlden, liksom i livet, Àr det ofta de ofullstÀndiga berÀttelserna som fascinerar mest.

En röst frĂ„n dĂ„tiden â och en pĂ„minnelse till framtiden
Scarabeo stÀller samma frÄga idag som den gjorde 1966:
Hur lÄngt kan man gÄ för att förverkliga en dröm innan verkligheten sÀtter stopp?
För Alfa Romeo var svaret: âinte tillrĂ€ckligt lĂ„ngt den gĂ„ngen.â
Men för oss vintageÀlskare, som stÄr dÀr med hÀnderna mot glaset vid museets monter, Àr Scarabeo mer Àn en bil. Den Àr ett eko av mod, vision och passion.

Peder summerar:
âScarabeo Ă€r en pĂ„minnelse om varför vi Ă€lskar bilar â inte för vad de gör, utan för vad de fĂ„r oss att drömma om.
Den Àr en tidskapsel av ren, oförfalskad ingenjörspassion.
Och kanske, om man lyssnar riktigt noga, hör man fortfarande Busso och Satta Puliga viska:
âVi var sĂ„ nĂ€ra.ââ
FAKTA â ALFA ROMEO SCARABEO (1966)
Specifikation | Uppgift |
---|---|
Motor | 4-cyl 1.6 L GTA DOHC |
Effekt | 115 hk vid 6 000 rpm |
Vikt | ca 700 kg |
VÀxellÄda | 5-vÀxlad manuell, bakmonterad |
Layout | Mittmotor, bakhjulsdrift |
0â100 km/h | ca 7 sek |
Toppfart | 200 km/h |
Byggda exemplar | 3 (2 coupéer, 1 ofullstÀndig barchetta) |
Designer | Sergio Sartorelli (OSI, Turin) |
Ingenjörer | Orazio Satta Puliga & Giuseppe Busso |
Nuvarande plats | Museo Storico Alfa Romeo, Arese (Italien) |

đ°ïž Vintagefeber med Peder
En resa genom bilhistorien dĂ€r drömmar, teknik och passion möts â och dĂ€r varje bil bĂ€r pĂ„ en historia vĂ€rd att berĂ€ttas.
Skriven av Motorentusiasten â Peder Blohm Bokenhielm ifrĂ„n BrĂ€nsleupproret!
www.facebook.com/profile.php?id=61567198719064
