
En bortglömd ikon från 1990-talets vilda supercar-era väcks till liv – brutal, rå och skoningslöst ärlig.
När känslan gick före kontroll
Det är lätt att glömma hur vild bilvärlden var på 1990-talet. En tid då superbilar inte mätte sin själ i siffror, laddtider eller programvara – utan i rök, metall och mod.
Mitt i den eran föddes De Tomaso Guarà Barchetta, en bil så kompromisslös att den nästan känns som ett uppror mot framtiden.

Med sina italienska rötter och sin tyska motor bär den på ett DNA som korsar kontinenter – Maseratis tävlingsblod blandat med BMW:s precisa ingenjörskonst. Resultatet? En bil som inte försöker vara perfekt, men som låter föraren känna allt.

Född ur tävlingsblod
När Alejandro de Tomaso – den argentinskfödde entreprenören bakom Pantera och Mangusta – på 1990-talet återvände till supercar-scenen, ville han bygga något annorlunda.
Guarà Barchetta var hans svar: en naken, kompromisslös roadster baserad på det chassi som utvecklats för Maserati Barchetta Trofeo, ett tävlingsprojekt som aldrig nådde full produktion.
Under karossen i komposit och aluminium döljer sig ett rörchassi direkt avlett från racerbilen.
Och mitt i allt – hjärtat: en BMW M60B40 V8 på fyra liter, hämtad från 840Ci, men med De Tomasos egen tuning för snabbare gasrespons och brutalare ljud.
300 hästkrafter, bakhjulsdrift, ingen ABS, ingen antispinn, ingen elektronik som räddar dig när bakänden börjar dansa. Bara ren mekanik.

Körkänslan: som att hålla i en blixt
Att köra en Guarà Barchetta är som att hålla i något levande – en maskin med temperament.
Styrningen är utan servo, kopplingen tung som bly, växellådan kräver respekt. Men när allt stämmer…
…då exploderar upplevelsen i en direkt, vibrerande symfoni av metall, däck och adrenalin.
Inga filter, inga digitala mellanled. Bara du, bilen och vägen.
En rå påminnelse om att körning en gång handlade om kontroll, inte komfort.

Designen: ett skulpturalt vapen
Med sina breda höfter, korta överhäng och öppna cockpit ser Guarà Barchetta ut som en prototyp som rymt från en bana.
Den saknar vindruta – hjälmen är din vindavvisare.
Den saknar dörrar – du kliver över karossen som i en Le Mans-bil.
Det exemplaret som nu väckt nytt liv i samlarkretsar är en av endast 52 byggda, och har gått blott 650 kilometer sedan den rullade ut från fabriken i Modena.
Interiören är klädd i grönt läder, med sexpunktsbälten och – som en tidskapsel från en annan värld – originalhjälmen som följde bilen vid leverans.

En symbol för den sista mekaniska eran
Guarà Barchetta markerar slutet på något större än bara De Tomasos egen era.
Den representerar den sista vågen av handbyggda, analoga superbilar, skapade innan elektroniken tog över scenen.
Den var vild när Ferrari F355 blev förfinad, och när McLaren F1 redan blickade mot rymden.
De Tomaso stod kvar på jorden – med händerna djupt i oljan och själen i racingen.

Från glömska till ikonstatus
I dag, tre decennier senare, har Guarà Barchetta blivit ett samlarobjekt för purister – de som fortfarande jagar känsla före prestanda.
Varje gång en sådan bil startas, är det som att öppna ett fönster mot en tid då förare fortfarande behövde vara modiga.
Den må vara bortglömd för massan, men för dem som vet…
…är De Tomaso Guarà Barchetta inte bara en bil. Den är en sista rebell.

Specifikationer – De Tomaso Guarà Barchetta (1994–1998)
- Motor: BMW M60B40 V8, 4.0 liter
- Effekt: 300 hk @ 5,800 rpm
- Vikt: ca 1,200 kg
- Drivlina: Bakhjulsdrift, 6-växlad manuell
- Toppfart: ~270 km/h
- Produktion: 52 exemplar totalt
- Tillverkning: Modena, Italien

“Ingen traction control. Ingen elektronik. Bara ljud, styrka och precision.”
De Tomaso Guarà Barchetta påminner oss om varför vi en gång förälskade oss i bilar.
Inte för att de var perfekta – utan för att de levde.
Vintagefeber med Peder
En resa genom bilhistorien där drömmar, teknik och passion möts – och där varje bil bär på en historia värd att berättas.
Skriven av Motorentusiasten – Peder Blohm Bokenhielm ifrån Bränsleupproret!
www.facebook.com/profile.php?id=61567198719064
